Dax för förändring!

Mellandags lugnet i självstyrelseborgen, där minister Karlström och jag håller ställningarna, har äntligen gett tid till möjlighet och tänka, fundera och diskutera. På eftermiddagen dök en av ålänningarna i Bryssel, Andreas Dahlen, vilket uppmuntrade till en intressant och uppfriskande diskussion. En gemensam reflektion som Karlström och jag har efter 4 veckor i ämbetet är att vår förvaltningsapparat till många delar känns omodern, seg och föråldrad. Missförstå mig inte, kritiken riktas inte mot tjänstemännen utan mot den apparat som vi och våra politiska kollegor byggt upp genom åren. Våra dagar har hittils fyllts av rutiner, möten, papper, papper, rutiner och åter möten. Vi får ta beslut där det är givet vad besluten ska bli, sådant är systemet, frågorna är redan dragna så långt att inga alternativ återstår, regelverk som pekar ut vägen ger inga val. Frågan som insäller sig då blir, varför ska då vi ta beslut? Vore det inte bättre att det togs på "en lägre" nivå om utgången ändå är given? Nu används mycket onödig tid, både av minstrar och tjänstemän, på beslut för beslutandets skull. Tänk vad mycket viktigare saker vi kunde använda den tiden till. Jag hoppas därför att vi, kollegerna i regeringen och de ledande tjänstemännen, ska kunna hitta nya vägar till effektivt beslutsfattande där beslut fattas på rätt nivå, inom givna ramar och där mer tid på den politiska nivån används till att fundera på de övergripande frågorna. Lägger vi sedan till detta att landskapets föraltning ännu, år 2011, totalt sitter fast i pappersberoendet och i mycket liten utsträckning använder sig av tekniken som hjälp för ökad effektivitet. Jag måste säga att jag blivit chockad över den mängd med papper som vi blir överösta med dagligen. Förvånande lite av materialet finns överskådligt i elektronisk form. Innan jag tillträdde som minister hade jag i arbetet i lagting och stadsstyrelsen lyckats övergå till elektronisk hantering av kanske 70% av de ärenden jag var med och behandlade. I regeringen är det väl i prinip mail och kalender som fungerar elektroniskt, resten sker på papper. Papper som ska kopieras, delas ut, behandlas, spars under behandlingen för att slutligen arkiveras. Papper som då ofta finns på ett annat ställe än där man behöver dem. Skulle behandlingen vara elektronisk skulle de i princip alltid finnas tillgängliga och vara lätta att enkla att följa under behandlingen och slutligen arkivera. Denna dag har stärkt mig i följande: Förändringar behövs, nytänkande behövs och mod att pröva nytt är nödvändigt! Kort sagt, DAX FÖR FÖRÄNDRING!